söndag 21 februari 2010

And now i'm stuck inside your memory.

Från att ena sekunden vara fina killen med dåligaste beteendet till att nästa sekund vara fina killen med det underbaraste och perfekta allt . I början tog det bra över det dåliga men nu håller det inte längre.
Du kan inte bestämma dig vem du ska vara,börjar du nu inse vad du förlorar?
I think so.Men jag mår inte sämre av att du försvinner.




Det är något som jag verkligen HATAR , killar som från ena sekunden "men dra åt helvete" ungefär så fort de inte får som de vill till nästa " baby, älskling, gumman "
Det går inte hem hos mig längre i alla fall .



Killar som spelar gitarr, killar som kan sjunga killar som kan spela något instrument över huvud taget.
Killen som kan vara hemma en helg spendera tid tillsammans med dig i soffan med god fin mat efterrätt film och godis, Tända ljus och varför inte en fin romantisk natt? Du förstår vad jag menar , utan att behöva höra en massa tjat om partypartyparty
(visst hellre vilda utekvällar än hemmakväll)
 bara någon gång sådär, det sista i månaden,kanske?


Synd att jag alltid faller för "badboys"


Mitt längsta förhållande varade i 10 månader + några dagar.

Jag har varit riktigt riktigt kär 3 gånger.

Alla förhållandens slut har berott på att killen har varit otrogen .

Jag väntar på att jag ska komma tillbaka till borås så jag ska få min prins ******.

Det var 7 månader sen jag hade pojkvän.

Klart du inte visste.